Elåret 2010

Finsk Energiindustri rf
Pressmeddelande 20.1.2010
Får publiceras kl. 10
 
 

Elåret 2010

Elanvändningen ökade med 7,6 procent

- industrins elbehov + 10,6 procent,
  övrig förbrukning + 5 procent

- Rekord för kraftvärmeproduktionen

Industrins elanvändning fortfarande mindre
än under rekordåren trots ökningen

Finlands ekonomi har vänt uppåt igen efter en djup nedgång. I fjol ökade elanvändningen med nästan åtta procent, medan den minskade under de två föregående åren. Efter temperaturkorrigering ökade elanvändningen i fjol med 5,6 procent. Industrins elanvändning ökade i fjol med över 10 procent. De höga tillväxttalen beror dock delvis på den låga utgångsnivån 2009 och på fjolårets kalla väder.
 
Inom industrin började förändringen till det bättre märkas redan under senhösten 2009. Industrins elanvändning är dock fortfarande över tio procent mindre än under 2000-talets rekordår, framgår det av uppgifterna i Energiåret 2010 som ges ut av Finsk Energiindustri rf. 

Under fjolåret orsakades de största förändringarna i eltillförseln av den långvariga kylan under vintern och slutet av året, den fortsatt svaga vattensituationen i Norden som började redan 2009 och de svenska kärnkraftverkens långa driftstopp. På grund av kylan och torkan ökade den separata elproduktionen i fjol med 50,5 procent. Kraftvärmeproduktionen CHP ökade med 15 procent och inom kraftvärmeproduktionen sattes alla tiders rekord. Koldioxidutsläppen från elproduktionen ökade med en tredjedel.

Under förra vintersäsongen steg elförbrukningstoppen till 14 588 megawatt 28.1.2010 kl. 8-9. Det var drygt 1200 megawatt högre än effekttoppen under föregående vintersäsong 2009. Den innevarande vinterns hittills största statistikförda toppeffekt på 14 049 megawatt noterades 29.11.2010 kl. 17-18. I vinter kan förbrukningstoppen stiga till ca 15 000 megawatt om det blir mycket kallt i hela landet under de närmaste veckorna.

Förra vintern förekom höga pristoppar på den nordiska elmarknaden under perioder av sträng kyla, då elproduktionskapaciteten var knapp och det förekom problem med tillgängligheten och marknaden reagerade långsamt på den uppkomna situationen. Enligt Finsk Energiindustri rf:s VD Juha Naukkarinen kan situationen försvåras under de närmaste åren när ekonomin får ett uppsving och elanvändningen ökar, tills nya investeringar kan tas i bruk.

Elanvändningen ökade med 7,6 procent på grund av det ekonomiska uppsvinget

Finland använde i fjol 87,5 miljarder kilowattimmar (terawattimmar, TWh) el, vilket var 6,2 TWh eller 7,6 procent mer än 2009. Volymmässigt är detta den största årsökningen genom tiderna. Procentuellt var fjolårets ökning störst sedan 1983. Efter temperaturkorrigering ökade elanvändningen i fjol med 5,6 procent.

Av elanvändningen täcktes i fjol 12 procent med nettoimport och 88 procent med Finlands egen produktion. Av elanvändningen täcktes 32,6 procent med kraftvärmeproduktion (CHP), 25 procent med kärnkraft, nästan 15 procent med vattenkraft och över 15 procent med kol- och övrig kondenskraft. Vindkraftens andel var 0,3 procent. På grund av det kalla vädret och industrins återhämtning ökade CHP-produktionen (28,5 TWh) med 15 procent. Kärnkraftsproduktionen (21,9 TWh) minskade med tre procent.

För vattenkraften var 2010 något bättre än föregående år. Vattenkraftverkens produktion (12,8 TWh) ökade med en dryg procent från föregående år. Behovet av kondenskraft (13,5 TWh) som huvudsakligen producerades med kol var 50,5 procent större än året innan. Vindkraftsproduktionen (0,3 TWh) ökade med över sex procent genom nya vindkraftverk.

Nettoimporten av el minskade med 13 procent

Nettoimporten av el (10,5 TWh) minskade med 13 procent. Importen från Ryssland låg på nästan samma rekordnivå som föregående år. Elimporten från Estland ökade. Finlands elhandel med Sverige och Norge var exportdominerad.

Den nordiska vattensituationen var i fjol svag för andra året i rad. Finland, Norge och Sverige var betydande nettoimportörer av el. Danmark var nettoexportör tack vare sin kol- och gaskraft. De nordiska länderna importerade stora mängder el från Ryssland, Estland, Polen, Tyskland och Nederländerna. Vid ingången av 2011 är fyllnadsgraden i de nordiska vattenmagasinen ca 42 procent, långtidsmedelvärdet är ca 67 procent. I el motsvarar underskottet ca 30 TWh, de nordiska länderna använder ca 400 TWh el per år.

Industrins elanvändning ökade

Det förbättrade ekonomiska läget i Finland märks klart i ett ökat elbehov inom industrin, i fjol var ökningen 10,6 procent. Året innan minskade behovet med närmare 16 procent. I fjol var industrins andel av Finlands elförbrukning 47 procent. Industrins elanvändning var 6,4 TWh lägre än rekordåret 2007. Nedläggningarna inom den energiintensiva skogsindustrin har minskat industrins elbehov, och det är ännu lång väg till de elförbrukningssiffror som förekom före industrins strukturomvandling.

Inom metallindustrin ökade elanvändningen med knappt 17 procent, inom skogsindustrin med 11, inom kemiindustrin med knappt sex och inom övrig industri med sju procent.

I fjol gick ca 27 procent av elen till boende och jordbruk och ca 21 procent till tjänster och byggande. Omkring tre procent utgjordes av överförings- och distributionsförluster.
 
Koldioxidutsläppen från elproduktionen 16,9 miljoner ton

Elproduktionens koldioxidutsläpp från kol, naturgas och torv var i fjol 16,9 miljoner ton, en tredjedel större än föregående år. Ökningen beror på att den separata elproduktionen och CHP-produktionen ökade. Det blev nödvändigt att täcka den ökade efterfrågan och den minskade elimporten från väst särskilt med kol och andra fossila bränslen. Den el som producerades i Finland i fjol var dock fortfarande till 59 procent fri från utsläpp av växthusgaser. Förnybara energikällor stod för 31 procent av elproduktionen. Användningen av inhemsk trä- och annan bioenergi ökade med 25 procent.

Marknadselen i medeltal 53 procent dyrare än 2009

På elbörsen Nord Pool Spot var marknadspriserna på el i fjol klart högre än året innan. I Finland var marknadspriset på el i fjol i medeltal 5,7 c/kWh, 53 procent högre än medeltalet för 2009.
 
Höjningen av marknadspriserna överfördes bara delvis på konsumentpriserna på el. Vid ingången av 2011 var det skattefria elenergipriset för hushållskunder (K 1) 7,11 c/kWh (1.1.2010: 6,40 c/kWh, ökning 11,1 %) och det skattefria överföringspriset 5,24 c/kWh (1.1.2010: 4,91 c/kWh, ökning 6,7 %). Det skattefria totalpriset var därmed 12,35 c/kWh vid ingången av 2011 (1.1.2010: 11,31 c/kWh, ökning 9,2 %). Totalpriset inklusive skatt steg med över 16 procent. För elvärmekunder steg totalpriset inklusive skatt med ca 20 procent under året.

Vid sidan av marknadspriserna och överföringspriserna var skattehöjningar betydande orsaker till prishöjningen, det vill säga elskatthöjningenvid årsskiftet och momshöjningen på sommaren. Enligt Naukkarinen hör Finlands energibeskattning nu till de strängaste i Europa.

Mer information:
verkställande direktör Juha Naukkarinen, tfn 050 607 72
kommunikationschef Pekka Tiusanen, tfn 050 552 1347
 

ELANSKAFFNING OCH PRODUKTION 2009–2010

Källa:
Finsk Energiindustri rf: Månatlig elstatistik 2010

Bilaga	Datum	Storlek
elaret_2010.ppt (ppt)	09.03.2011	246 kB